Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.

Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn..

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen. .

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen..

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..

Målet med uppsatsen har varit att öka förståelsen för voluntary disclosure genom att undersöka finansiella målsättningar i svenska börsbolags årsredovisningar. Frågeställningen i denna fallstudie har gjorts utifrån ett urval på 40 företag där 1166 kvantifierbara finansiella mål har analyserats och 743 mål jämförts med utfall. Slutsatsen i studien är att användningen av finansiella mål har förändrats under undersökningsperioden. Företagen ägnar sig åt mer voluntary disclosure och de finansiella målens genomsnittliga antal har varit växande. De vanligaste typerna av mål har varit utdelningsmål och mål för kapitalstruktur tätt följt av avkastningsmål.

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvärderingsmodell baseras främst på finansiella mått vid kreditklassificering. Således undrar vi om användandet av icke-finansiella mått kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgång jämfört med andra kreditvärdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en enkätstudie av AAA- samt B-företagens användande och hur väl de presterar i de icke-finansiella måtten se om de icke-finansiella måtten har någon betydelse för ett bättre eller sämre kreditbetyg.Teori: Vi har använt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och Henris´ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att fastställa genomsnittliga och statistiska skillnader (p-värden) mellan företagen.Empiri: Medelvärden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-värden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna några övergripande samband mellan de icke-finansiella måtten och ett visst kreditbetyg..

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, påverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan påverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes på 59 svenska publika aktiebolag där samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mäter hur företag klarat sig under krisåret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgångar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgångar) och rörelsekapitalhantering är alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.

Det är många som har skrivit om fördelar och nackdelar med icke-finansiella mått. I dagens samhälle krävs snabba beslutstaganden och inte endast att man reagerar i efterhand. Större krav ställs också på företagen att även ta hänsyn till de ?mjukare? tillgångarna. Studier har emellertid visat att tillit för dessa icke-finansiella mått saknas inom företagen, då främst på ledningsnivå.